Solen skiner och fåglarna kvittrar. Men, det hjälper faktiskt inte mycket när kroppen värker. Jag skriver inte så ofta om min kroniska värk här, det är ju faktiskt en blogg om stickning men idag får bli ett undantag. Jag har sällan värk i händer eller armar så stickning är en ypperlig sysselsättning som ger lite ro åt en understimulerad hjärna. Oftast. Men så kommer de ibland. Dagarna när jag inget hellre vill än att sticka, men jag orkar inte. Ibland för att jag har extra mycket värk, ibland för att hjärnan tagit paus (Elvis has left the building liksom). Jag har suttit och tittat på mina projekt länge nu… Till och med plockat lite med dem. Lyssnat på några podcasts (nevernotknitting) och druckit te. Tagit en promenad (som gav mer värk… Bah!) Och ja ni vet … Druckit mer te. Men ändå blir inget stickat. Det är helt enkelt en sån dag.
Bäst att göra ännu en kopp te tror jag.
Over and out.
Hoppas att din morgondag blir bättre!
Tack 🙂 Redan gårdagskvällen blev mycket bättre med härliga vänner och stickprat.