Ibland behöver man liksom lite extra allt. Extra godsaker, extra stickning, extra aktivitet.Efter besök på kvinnokliniken (ni gör väl era cellprov?!) i torsdags morse behövde jag både latte och citronmarängpaj. Ja och sockstickning förstås.
På torsdags kvällen behövde jag planeraprojekt och lägga upp… jätte jätte många projekt behövde jag.
Och idag, när det är söndag, behövde dottern och hennes lilla väninna springa av sig på turbo. Jag stickar på ett av de jättemånga projekten. En halsmojäng till dottern i visiblewool (färgen heter blåbär). Köpte garnet förra året när stickkontakt anordnade ullmarknad i lövstabruk. Bra att det kommer till användning såhär några veckor innan stickkontakt har ullmarknad igen (denna gång på laxön i Älvkarleby). Man kan ju behöva åka dit tänker jag. Och köpa något. Eller jätte jättemånga något 😉
Ibland är man ju bara värd det där extra alltet, helt enkelt!