Solen har börjat gå ned och det skymmer på min lilla balkong. Dagen har varit härlig, spenderad med familjen. Ändå är det så skönt att få njuta en stunds tystnad, bara avbruten av fåglarna i blodlönnen utanför. Lugnet sprider sig i hjärtat (eller vart det nu är). Sakta växer stickprojektet fram. Maska för maska… Nästan en magisk känsla ibland. Lite för mörkt för bilder egentligen, men det får gå ändå.
Tidigare ikväll passade jag på att laga en av dotterns byxor. Hon har valt motivet själv 😉
Smidigt med stryklappar!
Trevlig stickkväll! 🌉